Om familjen som bor i en liten by.... Om barn... Om ditt och datt.... Framför allt om inget.....
Men ändå.... Läs om du vill... Annars inte....
måndag, januari 16, 2006
Ångest
Idag ska min lilla Emil börja på dagis...... Jag har en stoooooor klump i magen och gråten är nära...... Han som är en blygis av stora drag och inte går till någon annan än oss och och farmor och farfar.....
Nackdelen med sladd barn är nog denna ångest och oro över ALLT....
Stackars mamma Malin! När Anders var liten grät han varenda morgon vi svängde in på dagmammans gata. Gissa, vilken ångest det var! Och hon sa samma sak jämt .."så fort ni har åkt, så blir han glad ..", det hjälpte ju inte. Man hade ont i hjärtat på jobbet .., tänkte hur han skulle sakna mamma ....,-) Så råkade jag komma dit oanmäld lite tidigare än jag brukade. Då satt dagmamman Vega med den lille gossen i sin famn och han sov så gott och tycktes så nöjd. Sen blev det bättre. Och dagis var ju det bästa han visste .., det blir säkert bra för Emil också. Jag tror att vi mammor lider mest. /Kram. *E
Christina: Jo det går säkert bra. Jag vet men det känns inte bra nu...
Bettan: Jag vet!!! Men det där med sladd barn och va äldre som mamma sätter nog spår det med... Inte var jag sån med de andra.... Fast dom har ju alla tre varit frammåt på ett sätt som Emil inte alls är...
Vilken söt kille! Jag skulle vilja krama honom. Vi har bara flickor i huset.
Jag vet inte om det här är populärt att skriva här nu. Barnet känner av mamman att det är något fel och får svårare att tycka det här är okej. Eftersom vi inskolat våra tre flickor på dagis utan problem. vi har sett det här som en jättekul projekt och flickorna har hängt med på. De yngsta två hade vi inte någon "inskolningsperiod". Det enda vi fick ta hänsyn till hur dom orkade med dagiset.
Jag är säker på att herrn med slipsen klarar det! han verkar vara lite nyfiken också. Jag håller tummarna!
Jag hoppas att detgått bra på dagis! jag tror också att det ofta är så att vi föräldrar lider merm Min kille var ofta motsträvig men jag stod kvar bakom dörren och hörde att när han såg att jag gått så var han som vanligt igen.Men ´visst faens är det tufft.Mammahjärtat blöder
anne-maj: Jo det är väl så. Jag har haft dom andra 3 på samma sälle. Kända ansikten då nu nytt allting nytt... Jobbigt.. Men det gick ganska bra idag..
Milda: Jo han var lite nyfiken och tyckte säkert inte att det var det värsta än... Tommy: Jag vet... Men det är jobbigt....... Barbro: Jo det sa dom idag att ring om du känner dig osäker... Gissa hur jag kommer att ta upp dom på det...
8 Comments:
Ells: Tack för dom orden. Det värmer. Mår illa nu av oro...
Stackars mamma Malin!
När Anders var liten grät han varenda morgon vi svängde in på dagmammans gata. Gissa, vilken ångest det var! Och hon sa samma sak jämt .."så fort ni har åkt, så blir han glad ..", det hjälpte ju inte. Man hade ont i hjärtat på jobbet .., tänkte hur han skulle sakna mamma ....,-)
Så råkade jag komma dit oanmäld lite tidigare än jag brukade. Då satt dagmamman Vega med den lille gossen i sin famn och han sov så gott och tycktes så nöjd.
Sen blev det bättre.
Och dagis var ju det bästa han visste .., det blir säkert bra för Emil också. Jag tror att vi mammor lider mest. /Kram.
*E
Christina: Jo det går säkert bra. Jag vet men det känns inte bra nu...
Bettan: Jag vet!!! Men det där med sladd barn och va äldre som mamma sätter nog spår det med... Inte var jag sån med de andra.... Fast dom har ju alla tre varit frammåt på ett sätt som Emil inte alls är...
Vilken söt kille! Jag skulle vilja krama honom. Vi har bara flickor i huset.
Jag vet inte om det här är populärt att skriva här nu. Barnet känner av mamman att det är något fel och får svårare att tycka det här är okej. Eftersom vi inskolat våra tre flickor på dagis utan problem. vi har sett det här som en jättekul projekt och flickorna har hängt med på. De yngsta två hade vi inte någon "inskolningsperiod". Det enda vi fick ta hänsyn till hur dom orkade med dagiset.
Jag är säker på att herrn med slipsen klarar det! han verkar vara lite nyfiken också. Jag håller tummarna!
Det kommer säkert att gå bra, vem vet, han tycker kanske att det är riktigt lattjo lajbans :o)
Var stark!
Gå även om han gråter och skriker, det är den snabbast verkande medicinen.
Jag hoppas att detgått bra på dagis! jag tror också att det ofta är så att vi föräldrar lider merm Min kille var ofta motsträvig men jag stod kvar bakom dörren och hörde att när han såg att jag gått så var han som vanligt igen.Men ´visst faens är det tufft.Mammahjärtat blöder
anne-maj: Jo det är väl så. Jag har haft dom andra 3 på samma sälle. Kända ansikten då nu nytt allting nytt... Jobbigt.. Men det gick ganska bra idag..
Milda: Jo han var lite nyfiken och tyckte säkert inte att det var det värsta än...
Tommy: Jag vet... Men det är jobbigt.......
Barbro: Jo det sa dom idag att ring om du känner dig osäker... Gissa hur jag kommer att ta upp dom på det...
Skicka en kommentar
<< Home